|
Ingångssidan > Flyktingar > Internationellt skydd
Internationellt skydd
Hur man ansöker om internationellt skydd
Vid asylförfarandet behandlas en ansökan som lämnats in vid den finska
gränsen eller på finskt territorium och som grundar sig på ett behov av
internationellt skydd (ansökan om asyl).
En utlänning som åberopar risk för kränkning av sina mänskliga rättigheter
anses söka asyl, om han eller hon inte uttryckligen uppger något annat.
En ansökan om internationellt skydd skall lämnas in till polisen eller
gränskontrollmyndigheten vid inresa till landet eller så snart som möjligt efter
det.
En ansökan om internationellt skydd kan inte sökas hos eller via de finska
beskickningarna utomlands. Inte heller kan en ansökan om asyl i Finland göras
per brev eller per e-post av en person som är utomlands.
Asylutredningen
Efter det att en ansökan om internationellt skydd lämnats in fortsätter
asylprocessen med en asylutredning. Polisen eller gränsbevakningsväsendet
utreder utlänningens identitet, resrutt och på vilket sätt han eller hon rest in
i landet. I samband med detta utreds också uppgifter om hans eller hennes
familjemedlemmar och övriga anhöriga.
Migrationsverket gör den egentliga asylintervjun. Vid intervjun utreder man
muntligen hur sökanden i sitt hemland eller i sitt permanenta bosättningsland
blivit utsatt för förföljelse eller andra rättskränkningar eller hot om sådana.
Under intervjun skall det dessutom utredas om det finns andra grunder än
behov av internationellt skydd för att den sökande skall beviljas uppehållsrätt
i Finland. Det kan t.ex. vara fråga om den sökandes familjeband i Finland eller
omständigheter som gäller den sökandes hälsa.
Den sökande har rätt att anlita tolk under intervjun. Han eller hon kan också
anlita ett rättsligt biträde samt ta kontakt med minoritetsombudsmannen.
Under hela asylutredningen bor den sökande vanligen på en
mottagningscentral där det har ordnats tillfällig inkvartering. Den sökande har
rätt att vistas i mottagningscentralen ända tills ärendet har avgjorts.
Inkvarteringen i mottagningscentralen är kostnadsfri.
Ensamkommande minderåriga barn som söker asyl placeras i mottagningscentraler
som är avsedda för barn. Tingsrätten utser en representant för dessa barn som
skall fungera som barnets intressebevakare under asylförfarandet. Intervjuerna
med barn görs vid Migrationsverket och barnets representant skall vara
närvarande.
Avgörande av ansökan
En ansökan om internationellt skydd behandlas vid antingen ett normalt eller
ett påskyndat förfarande.
Förutsättningarna för att ett uppehållstillstånd skall beviljas bedöms alltid
individuellt. Vid bedömningen beaktas de utredningar som både den sökande har
gett och som Migrationsverket tagit fram om förhållanden i den sökandes hemland
eller permanenta bosättningsland samt uppgifterna om förhållandet i den staten.
Till grund för beslutet ligger den sökandes berättelse samt eventuella
ytterligare utredningar och de utredningar som myndigheterna tagit fram. Ärendet
skall avgöras till förmån för den sökanden om han eller hon har bidragit till
att utreda saken och om myndigheten är övertygad om att ansökan är trovärdig.
Om ansökan avslås beslutar man samtidigt om personen skall avvisas eller
utvisas, om det inte finns sådana särskilda skäl som gör att beslut om avvisning
eller utvisning inte skall fattas. I samband med beslutet om avvisning eller
utvisning kan man också meddela om inreseförbud. Ett inreseförbud är ett förbud
som i kraft en viss tid eller tillsvidare att komma till en Schengenstat eller
flera. Minoritetsombudsmannen har rätt att bli hörd i enskilda ärenden som
gäller den asylsökande.
När Migrationsverket har fattat beslut i ett ärende som behandlas i
asylförfarande skickas beslutet till den lokala polisen som ger det till den
sökande för kännedom.
Den sökande har rätt att få information om det beslut som gäller honom eller
henne på sitt modersmål eller på ett språk som man kan anta att han eller hon
förstår. Uppgifterna i ett finsk- eller svenskspråkigt beslut tolkas eller
översätts.
Asyl
Asyl beviljas om den sökande lämnat sitt hemland eller sitt permanenta
bosättningsland av den orsaken att han har skäl att frukta förföljelse på grund
av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp
eller på grund av sin politiska uppfattning. Det förutsätts också att den
sökande på grund av sin fruktan inte vill använda sig av det landets skydd.
Exempel på förföljelse som riktar sig mot en viss samhällsgrupp är den
eventuella risken för förföljelse av människor på grund av deras sexuella
läggning eller för att de är fackligt anslutna.
Också förföljelse av kvinnor på grund av kön kan beaktas som grund för att
bevilja asyl. I detta fall kan man anse att orsaken till förföljelse är
tillhörighet till en viss samhällsgrupp.
Asyl beviljas inte en sökande som har begått eller som på goda grunder kan
misstänkas ha begått ett mycket allvarligt politiskt brott eller ett annat grovt
brott innan han eller hon kom som flykting till Finland.
Förutsättningarna för att få asyl är de samma i utlänningslagen som i
Genèvekonventionen (flyktingkonventionen) som Finland har skrivit under.
Uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd
Om föruttsättningarna för att få asyl inte uppfylls kan den person som
ansöker om internationellt skydd ändå beviljas uppehållstillstånd på grund av
alternativt skydd.
Uppehållstillstånd beviljas om den sökande i sitt hemland eller sitt
permanenta bosättningsland hotas av dödstraff, avrättning, tortyr eller någon
annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker
människovärdet. Lika så beviljas tillstånd om den sökande på grund av allvarlig
och personlig fara som föranleds av väpnad konflikt inte kan återvända till sitt
hemland eller sitt permanenta bosättningsland.
Uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd
Om föruttsättningarna för att få asyl eller alternativt skydd inte uppfylls
kan den person som ansöker om internationellt skydd ändå beviljas
uppehållstillstånd på grund av humanitärt skydd.
Uppehållstillstånd beviljas om den sökande inte kan återvända till sitt
hemland eller sitt permanenta bosättningsland för att det inträffat en
miljökatastrof där eller för att säkerhetsläget i landet är dåligt till följd av
en väpnad konflikt eller en allvarlig situation för de mänskliga
rättigheterna.
Uppehållstillstånd på andra grunder
Vid asylintervjun utreds också eventuella andra grunder för att bevilja
uppehållstillstånd. Dessa grunder hänför sig inte till behovet av
internationellt skydd och förutsättningarna för att få internationellt skydd.
Ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas om den sökande av tillfälliga
hälsoskäl inte kan återsändas till sitt hemland eller sitt permanenta
bosättningsland eller om det i praktiken är omöjligt att avlägsna honom eller
henne ur landet.
Ett kontinuerligt uppehållstillstånd beviljas om det med hänsyn till
sökandens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av några andra
individuella humanitära skäl är uppenbart oskäligt att vägra honom eller henne
uppehållstillstånd. Här tar man främst i beaktande de förhållanden som han eller
hon skulle hamna i sitt hemland eller hans eller hennes sårbara ställning.
Grunden för att bevilja uppehållstillstånd kan också vara familjeband eller
andra befogade skäl.
Information till asylsökande

Skriv ut
|